Sad sad forest
Today my forest is dark, all the trees are sad and the butterflies have broken wings.
Idag är en sådan dag då det bara precis blev för mycket och det kvittar vad än jag gör så kan jag inte sluta gråta.
Jag känner mig så hjälplös och uppgiven, egentligen är det samma skit som vanligt som är problemet men det kommer perioder då jag bara blir så jävla känslig och förtvivlat utmattad.
Läkarna är fortfarande inte efter sådär 6 år eniga om det är mina antidepressica som kickade igång min problematik med pcos med acne, ökad behåring, blödningstrassel osv, hypohidros, värk och muskelsvagheten, vikt ökningen och problematiken att gå ner i vikt.
Men när jag istället försöker bli av med mina antidepressiva så får jag jätteproblem med panikångest, GAD och IBS. Jag har ont i magen för de minsta lilla vilket i sin tur gör att jag får panik över att åka hemifån.
Så nu sitter jag här hemma igen svettig, hårig och fet med acne, IBS och panikångest.
Livet bara passerar och jag vågar inte leva det.
37,5 mg venlafaxin gör en förövrigt super deprimerad och gråtmild.
Inte nog med det så har jag fruktansvärt ont i höger sida i ryggen som sjukgymnasten inte får rätt med och jag har sen två dagar tillbaka ischias också, vilket gör brutalt ont.
Så vad gör jag nu..
Ökar jag upp mina tabletter igen och hoppas att min IBS och panikångest stabiliserar sig igen? Orkar jag med att ha allt i ett halvår, år framöver för att se om det är venlafaxinen jag blir sjuk av?
Om det inte är venlafaxinen jag blir sjuk av så var får jag ihop 5000 var 4:e månad för hyperhidros behandling då den behandlingen inte täcks av vården? Var får jag de ca 5000 till behandling för pcos biverkningarna? Kiropraktor och massage som sjukgymnasten rekommenderar att jag går till minst 2 gånger i månaden, vart ska dom pengarna komma från?
Vi lever i ett väldigt bra land, där vi får väldigt mycket av den skatt vi betalar in men ändå fattas där så mycket. Nästan allt det som jag nämnt där uppe ingick en gång i tiden i det vården täcker, men inte längre. Kul va!
Nu ska jag och Keya ordna något att äta om vi kan komma överrens...
Efter maten ska jag sätta igång en riktigt ledsam film så jag har en anledning att gråta hysteriskt.