casl.blogg.se

Let's talk about faith baby. 

 

Vem är troende, vad är att vara troende, hur ser en troende ut och varför är man troende?

 

Vi kan väl börja med att jag är fan en väldigt dålig kristen, eh jag går inte i kyrkan och jag önskar att jag gick i kyrkan om söndagar vilodag ni vet guds dag.

Men för det första tycker jag Maria kyrkan är otroligt opersonlig, den är för stor för att kännas närvarande.

Jag har inte läst biblen, borde man ha gjort det som troende? Jag svär otroligt mycket står visserligen ingenting i budorden om svordomar men det sägs vara väldigt okristet att svära. Fuck that.

Jag ber inte dagligen, jag ber inte vid måltider eller liknande men jag brukar be på kvällar vid sänggående. Tackar för ännu en dag, för vägledningen, styrkan och beskyddet över mig själv och min familj, på engelska may I add. Jag har något sjukligt emot det svenska språket men det är ett kapitel för sig.

 

Jag tror att det finns något större än oss, eller jag hoppas att det finns något större än detta. Jag tror inte att moses pratade med en brinnande buske, möjligtvis att han gick på crack och gjorde det. Jag tror inte heller att havet delade sig, hela grejen med eva och adam känns lite långsökt. Där är extremt många händelser som får ögonen att rulla så långt bak i huvudet att risken för permanent blindhet är stor. Men jag tror att historierna kommer någonstans från, lite överdrivning och lite fantasi och en del verklighet. 

För en massa år sedan sa min mamma till mig att det är bra att tro på något, om man så tror på en sten så måste man tro på något. Fri tolkning men för mig tog jag det som att man måste tro på något för att klara livet, om du tror på gud, allah, vetenskap, eller de heliga spaghetti monstret.

Världen är en enda stor ovisshet och vi behöver något som driver oss framåt. 

 

För mig är det tron att där finns något större än oss, att där finns någon som håller oss i dess händer, som skyddar och vägleder oss. Tron att gott föder gott. Tron att gemenskapen är viktig. 

 

Sen hur känner man sig kristen, jag har alltid känt mig mer dragen åt katolicismen det är fortfarande kristendomen men en annan gren av kristendomen. Tror jag att påven är gudsgåva till mänskligheten, nej det gör jag inte. Men jag gillar det mer uttryckliga inom katolicismen, att kunna be om syndernas förlåtelse i en bikt är ju inte heller helt fel, gud ska veta att jag hade behövt en eller två själv. Jag gillar också att katolicismen hållt sig i sina rötter utan att utvecklas för mycket.

Jag kan tycka svenska kyrkan är rätt tramsig faktiskt, av någon anledning ska kyrkan vara coolt och hippt och man blandar in massa som enbart gör att det känns tramsigt och oseriöst. 

 

Sen tycker jag absolut att det är bra att det religiösa utvecklas framåt, man kan inte stena någon för att vara homosexuell, abort är en kvinnlig rättighet och en skilsmässa är ytterst personligt det är ingen annan som kan bestämma över dessa saker. 

 

Sen tror jag inte på att tvinga barn in i religion, även om jag hade varit en söndags kyrkogående så hade jag aldrig tvingat mina barn att följa med om dem inte själv valt att följa med.

Tro är högst personligt och inget man skall lägga på andra. Jag valde att döpa Keya men mer än så kommer inte jag påverka, ibland kan jag fråga henne runt jul eller påsk om hon vet varför vi egentligen firar högtiderna för jag mest tycker det är viktig allmänutbildning. Det har inget med att jag är troende att göra utan det är bara sånt man ska kunna. Firar jag jul för jesus föddes? Hell to the nono, jag firar för julklappar och julskinka. Men jag har en jesuskrubba bredvid mina tomtar, det är alltid något!

 

Jag tror att tro är något man växer in i, jag är inte konfirmerad för jag var inte ett dugg intresserad, jag gick dit betedde mig som ett rövhål och blev utkastad. Som 18 åring gick jag ur Svenska kyrkan för jag tyckte det var tramsigt. Idag är jag medlem i Svenska kyrkan igen, jag är ofta och tänder ljus i kyrkan och hör och häpnar betalar för det! 

Jag tror fortfarande inte att ens hälften av skatten som går till Svenska kyrkan faktiskt går till kyrkan utan till högre uppsatta precis som med alla andra organisationer, ideella föreningar, verksamheter mm. Men dem få slantar som går till själva kyrkan i form av renovering, fonder för behövande, kyrkans barntimme osv det stöder jag mer än gärna. 

 

Jag har två kristna tatueringar, en text om gud och ett kors. Jag har alltid tyckt korset varit en väldigt fin symbol långt innan jag ansåg mig vara kristen. Texten jag har intatuerad lyder

 

 

Så mina vänner med detta vill jag uppmana er att tro på något som ger er hopp i vardagen.

Om det är fadern, sonen och den heliga anden eller om det är en sten i skogen så finn något som ger dig hopp i kaoset, något som ger dig lugn i själen eller ta en diazepam och chilla en stund. Gör vad som känns bäst för dig själv. 

 

Nu ska denna tjejen till hööks och titta på hästgrejer som den fnittriga 10 åring jag blir när jag hamnar bland hästgrejer och känner behov av att handla hästgodis till alla hästar jag inte har.

 

Howdy.