casl.blogg.se

1-1,5 år - 86

1,5-2 år - 92

2-3 år - 98

3-4 år - 104

4-5 år - 110

5-6 år - 116

6-7 år - 122

9-10 år - 140

10-11 år - 146

11-12 år - 152

12-13 år 158

13-14 år - 164

14-15 år - 170

 

Dettta är tabellen på barnstorlekar som vi går efter i affärerna när vi handlar till våra barn. Jag är medveten om att det finns barn som är väldigt små och nätta för sina åldrar men butikskedjorna verkar ha glömt att det även kan gå på andra hållet, att ett barn kan vara lite större för sin ålder. Inte tjock, inte fet men grövre, längre, formigare (då kurvigare låter väldigt sexuellt när man sätter det i samma mening som barn). Vi har alla olika gener som gör att vi ser olika ut så varför gäller inte detta barnkläder? Generna gör att du kanske har anlag för en större rumpa, längre ben, kortare överkropp, bred ryggtavla oändligt oändligt. 

 

Enda sedan min dotter var liten har hon legat en 2-3 storlekar före i tabellerna. När hon var 4-5 hade hon redan 122/128 men enligt tabeller skulle hon inte haft mer än 116. Hon har alltid varit lång då både jag och hennes pappa är långa, jag har "långagener" från en av mina sidor och samma gäller hennes pappas sida. 

 

Redan när hon var i 3-4 års åldern började jag märka hur konstiga tjejkläderna var i storlekarna i jämförelse med pojkstorlekarna. När man gick upp en storlek så ökade pojkarnas storlek både på längden och bredden medan tjejstorlekarna ökade bara i längden. Det var alltså helt naturligt att pojkarnas ben, armar, mage, och bröst ökade i storlek i takt med längden. Tjejerna kunde och kan dock inte öka i omfånget på lår, rumpa, mage, bröst och armar för dem var och är nästan lika breda i benen oavsett längd på benen. Ta en storlek 116 och lägg på en storlek 146 så skiljer där inte många cm på lårbredden men där skiljer sig nästan en hel linjal på längden. 

 

Ungen är nu snart 8 år, 138 lång och storlek 36 i skor.

Och klädstorlek för 12-14 år.

Hon är lång och större, inte tjock, inte fet men hon är inte tabellstorlek 128-134.

 

Från storlek 134 är oftast vad jag kallar "ungdoms" avdelningen. Det är lite tuffare "vuxnare/mognare kläder" vilket resulterar i vitt, svart och grått, mycket statements kläder, magtröjor, korta shorts (tycker dock de flesta shortsen som säljs i butiker till barn är alldeles för korta, ser man undersidan av rumpan då är det trosor i jeans) i allafall när det gäller H&M. 

Lindex och kappahl har mer färgglada kläder för äldre barn och ligger en storlek större i passform på tabellerna när det gäller dottern så en tröja i 158 H&M kan hon oftast ha en 154 hos Lindex eller kappahl. 

 

Men det gör ont i mig när vi går nere i stan och kollar på kläder och hon går förbi ett klädesplagg och verkligen förälskar sig i det och jag ständigt måste säga "jag är ledsen hjärtat den finns inte i din storlek kom så går vi och kollar på dem svartgråvita kläderna som du bara har 2 storlekar kvar att handla i sen blir du överskickad på vuxenavdelningen för kläderna är så små i passformerna"... 

 

Så av ren frustration, irritation och för mycket fritid så sökte jag runder lite på google för var handlar föräldrar till barn som verkligen är överviktiga? Om min inte överdrivet stor-för-sin-ålder dotter bara har 2 storlekar kvar på barnavdelningen var tusan handlar dem föräldrarna kläder till sina barn? Resultatet gav inte många resultat alls. Hittade någon sida som hade storlekar upp till 182, hittade något som istället för 100 storlekarna gick på xs-l i barnstorlekar och jag hittade en sida som rekommenderade H&M's Generous FIT som just i skrivande stund har hela 12 artiklar på sin hemsida.... 12 klädesplagg för barn som behöver dem där extra cm i bredden på kläderna. Att det för det första heter Generous fit får mig till att vilja kräka mig själv lite grann i munnen. Det är ju inte alls till att skapa dålig självkänsla och tankar hos barnen. Och 12 plagg, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta faktiskt...

 

Jag vet också att dotterns kropp kommer förändras genom uppväxten, hon kommer bli längre, smalare, tjockare, bredare, få former framtiden är ovis, det enda jag vet är att hon kommer ha storlek skidor i skor!

 

Men varför är barnkläderna så oroväckande små i storlekarna? Vad är det modekedjorna vill att föräldrar ska göra? Sätta sina barn på diet? Handla kläder på vuxenavdelningarna? Varför sätter vi denna pressen fortfarande för barn och ungdomar när vi är så väl medvetna om all psykiskohälsa, all kroppshets, all mobbing. Jag kommer ihåg när jag var strax under 18, jag och mamma var på H&M i malmö och jag hittade en jättefin blus som var i storlek 44. Förmodligen felmärkt vid tillverkningen då jag låg på en 50-55 kilo smal som en sticka med knappt några bröst eller rumpa, det var platt och långt. Mamma sa till mig flera gånger att jag skull strunta i vad där stod i blusen för huvudsaken var att den passade men jag kände ändå uheee storlek 44 det är för feta människor (ungefär som 30 åringar var pensionärer när man bara var 18... här sitter jag dessutom visserligen 35 kilo plus vad jag varit pga psoc sjukdomen men med storlek 44 och är inte alls fet, bara större än vad jag varit). En sån enkel grej som att där stod storlek 44 i blusen kunde ha orsakat såna problem för fel person. 

 

Så vad är det vi gör mot våra barns känslor och tankar när vi tillverkar kläderna så små.